FTMS - Filipino Tribe Mission Sweden

Våra Fadderbarn


 

Filipino Tribe Mission arbetar i en region som kallas CARAGA-regionen. Denna region omfattar provinserna Agusan del Norte, Agusan del Sur, Surigao del Norte och Surigao del Sur. CARAGA-regionens provinser ligger i norra Mindanao.
Förutom i CARAGA-regionen har vi också ett mindre antal fadderbarn i Rizal, Luzon.

Från de här distrikten kan du följa länken till ett eget fadderbarn:

Provinser: Fadderbarn i stammar i regionen: Fadderbarn i stammar, byar och städer:
Agusan del Norte Manobo Santiago
Agusan del Sur Manobo Prosperidad
Surigao del Norte Mamanwa Taganito
Surigao del Sur Manobo Madrid 
  Mamanwa Pantukan
    Adlay

Vad innebär det att bli fadder?

Filipino Tribe Missions fadderbarnsarbete är baserat på gruppfadderskap med individuella fadderbarn.

Följ denna länk för information om Filipino Tribe Missions fadderbarnsarbete. Att vara fadder


Vill du stödja ett fadderbarn men vet inte vilket eller var?
Mamanwa har ett stort behov av faddrar till sina barn. Mamanwa norra; Mamanwa östra

Tillverkning av rottingprodukter Utanför huset

Mamanwa har egentligen ingen fast bostadsort. De vandrar runt i djungeln och livnär sig på att samla ved som de säljer. De tillverkar rottingprodukter, rep och andra detaljer från djungeln som de säljer i närliggande byar. De tjänar som vägvisare till militär, polis och andra, ibland med dödligt resultat.
Om de skadar sig i sitt arbete har de endast sin naturlärda läkekonst, endera läker de och lever vidare eller så dör de av skadorna. Skola har erbjudits men resurser saknas från regeringens sida f.n.

Vi arbetar just nu med att skapa möjlighet för ett utvecklingsarbete där Mamanwa sakta men säkert får del i den utbildning och de resurser som erbjuds alla medborgare.
Taganito Mining Corporation har byggt en by för utveckling och undervisning kallad Tricom, Tribal Communication Centre. Filipino Tribe Mission försöker nu i samarbete besätta lärarplatser medan TMC i samarbete med NCIP står för underhållet i byn.

Filipino Tribe Mission arbetar både med barn från byar och städer och med barn från stammar i djungeln. Företrädesvis kommer dessa från Manobo och Mamanwa.

Bra att veta:
I Filippinerna finns inte enhetliga traditioner över ögrupperna sett över historien. Det man har gemensamt är ockupationsmakterna Spanien, Storbritannien och USA. När det gäller traditioner som dans, mat och familj skiljer de sig liksom de många språken.
Officiellt finns åttiofyra (84) olika språk och nittionio (99) dialekter i landet. I det område vi arbetar finns minst fem officiella språk (Tagalog, Visaya, Suriganon, Mamanwa och Manobo).

Namnsystemet liknar det Sydamerikanska där barnen får båda föräldrarnas namn i sitt efternamn. Skillnaden är dock att barnet inte får ett eget tredje efternamn. När barnet växer upp och gifter sig byter kvinnan ut sin mammas efternamn mot den nya makens, maken behåller de namn han har. Om maken dör och kvinnan blir änka har hon rätt att ta tillbaka sin mors namn som tillägg. Detta också för att visa att hon är änka.
Detta innebär att det kan vara knepigt att titta på våra fadderbarn då de kan se ut att vara syskon fast de är kusiner. Mammans efternamn förkortas nämligen ner till en initial, vilket innebär att om två bröder gifter sig med två kvinnor med samma begynnelsebokstav i sin fars namn kommer deras barn att ha samma efternamn.
T.ex. Mark Sibonga Urquia gifter sig med Maria Aruyal Omampo. Marias nya namn kommer då att bli Maria Omampo Urquia detta skrivs: Mark S. Urquia och Maria O. Urquia. Deras barn kommer sedan heta O. Urquia precis som mamman.
T.ex. Alex O. Urquia. Om Mark i exemplet har en bror som heter Franco S. Urquia som gifter sig med Jocelyn Santos Omba kommer hans frus namn som innan skrevs Jocelyn S. Omba att bli: Jocelyn O. Urquia varvid deras barn också kommer att heta
O. Urquia t.ex. Maribel O. Urquia.

Barnen kan se både yngre och äldre ut än de i själva verket är. Olika sjukdomar och levnadsvillkor får barnens fysiska tillväxt att variera. Vi låter därför våra faddrar få följa deras uppväxt årligen då vi uppdaterar barnens längd och vikt. Detta är också för att vi ska kunna följa barnens hälsa och sätta in åtgärder ifall medicinering eller hjälp av annat slag är av vikt. Ju fler faddrar vi är desto bättre vård och uppväxtmiljö kan vi bidra till.

I en del fall kan det se ut som familjen har en godtagbar situation i det att man arbetar inom jordbruket eller som fiskare. I Filippinerna är det dock så att det säsongvis kan leda till att man svälter. Under monsunregnen kan man inte fiska i den utsträckning som man behöver och i torrperioder eller vänteperioder kan det vara svårt att få arbeten på de odlade jordbruksfälten. Filipino Tribe Mission försöker att i samarbete med befolkningen ge utsatta yrkesgrupper en mångsidig utbildning så att man under sämre tider kan byta yrke och försörja sig tillfälligt genom annat. Detta är en uppgift som flera pastorer arbetat med tidigare då även de måste vara en form av tusenkonstnärer för att överleva i sin verksamhet. De fungerar i många fall som en form av arbetsförmedling för sina församlingsmedlemmar också.

I Filippinerna är det finaste man kan vara i familjen av tradition hemmafru. Många yrkesarbetande kvinnor och då även högutbildade uttrycker en längtan att få vara det viktigaste en kvinna kan vara, hemmafru, att kunna ta hand om barnen.
I Sverige och många av de Europeiska länderna har kvinnan brutit sig ur denna tradition och är nu jämställd i många sammanhang.
I Filippinerna är idealet fortfarande vad vi i Sverige kallar för kärnfamiljen.
Av denna anledning upprepar vi inte i barnens beskrivning att mamman är hemmafru, utan omnämner hennes yrke i de fall hon är aktiv utanför hemmet.

Ibland är barnen födda utanför äktenskapet. detta behöver inte betyda problem, men i områden där man håller hårt på traditioner omhändertas barnet av dess morföräldrar, i vissa fall flyttar modern eller båda föräldrarna med. Mormodern har av tradition ansvaret för barnbarnet tills dess paret gift sig.
När vi registrerat barnen har vi bl.a. frågat efter föräldrarnas yrken/försörjningssätt. Det är ibland svårt att översätta med ett ord vissa yrken då de är väldigt speciella för landet eller denna typ av u-land. Här följer dock en liten förklaring till vissa yrken som ni kan stöta på:

  • Vedinsamlare, översatt från det Engelska Fire-Wood worker. I Filippinerna samlar man ved i djungeln som man sedan säljer.

  • Jordbrukare, översatt från Engelskans "Farmer", och Visayans "Mag uuma". I Filippinerna finns olika sorters jordbruk och det är inte alltid det framgår vilken typ fadern eller föräldrarna arbetar inom. De vanligaste näringarna är Ris-, majs-, ananas-, sockerrörs- och bananodlingar men kan även avse plantage av cocos, kakao och buko.


 

Gåvor kan betalas i EURO till vårt swishnummer:  9004599
eller till följande konto:
90 04 59-9 EUR
90 04 59-9 SEK
IBAN SE31 9500 0099 6042 0418 2960
SWIFT (BIC-Code): NDEASESS
Bank: NORDEA Sweden

Om du vill ha mer information, kontakta:

FTMS Filipino Tribe Mission Sweden                                                 Reg. No: 802422-2393
Att: Klaveness
Norreväg 11/46
S233 93 Svedala, Sweden
Phone: +46 40 497 969
Cell Phone: +46 705 987 266
E-mail: ftms@tribemission.com
SWEDEN WORLD & EUROPE €
90 04 59-9 SEK & EUR
9004599 Swish
Bg 900-4599
Print if payment is in SEK or EURO
Bank: NORDEA Sweden
IBAN SE31 9500 0099 6042 0418 2960
SWIFT (BIC-Code): NDEASESS
FTMW Filipino Tribe Mission Welfare Inc. Philippines                      Reg. No: CN200525494
 
FTMW Office:
Roaming: +63 921 274 3904 Smart
Cell Phone: +63 910 139 7436
E-mail: ftmw@tribemission.com
 

Send E-mail if you have queries or comments about this website.

© Tribe Mission

xc