CHP4051 Mamanwa

Följande utveckling har rapporterats genom Jovelyn för hennes projekt, CHP4051 Mamanwa.

Hennes arbete avser hjälp med individuell utveckling för skolbarn men omfattar även hjälp till Mamanwa avseende förståelse för kommunikation med samhället. Detta omfattar bl.a. hur de kan registrera sina barn för utbildning i grundskolan, söka arbete som vuxna, få hjälp vid sjukdom samt förebyggande vård, viktiga kontakter inom kommunen m.m.

BAKGRUND

Jovelyn startade detta projekt specifikt för Mamanwa under andra hälften av 2008 då hon bodde tillsammans med sin familj i byn Adlay under ett års tid.

Under första hälften av 2009 startade en konflikt med en lokal kyrka och en stamhövding för Manobostammen i Adlay p.g.a. att involverade parter i hjälparbetet funnits att förskingra pengar avsedda till Mamanwastammen. Eftersom den utpekade hövdingen inte hade befogenhet i Adlay gjordes en rapport till NCIP (National Commission on Indigenous People) som är en myndighet under Presidenten för att skydda ursprungsbefolkningen. Eftersom den utpekade hövdingen beväpnade sig ingrep lokala myndigheter för att skydda ortsbefolkningen.

Dessa händelser ledde till att Jovelyn fick ökat förtroende av Mamanwa och de ville ha hennes hjälp för sin vidareutbildning. Eftersom det inte var möjligt för Jovelyn att vid detta tillfälle engagera sig lokalt, gjorde hon ett antal överenskommelser med dåvarande grundskolans rektor samt byrådet om särskild hjälp till Mamanwa för anpassning och skolgång.

2011

UTBILDNING

När Jovelyn kom tillbaka för att följa upp arbetet bland Mamanwa i Adlay visade det sig att de inte fått den hjälp som utlovats. Besökare, även från Norge, som lovat att följa upp och hjälpa stammen hade inte ens startat upp ett varaktigt arbete utan endast besökt området ett par gånger. ”De pratar mycket men det händer inget” som Mamanwas hövding uttryckte sig.

DepEd, Department of Education, skolverket, hade utsett en lärare som en gång i veckan skulle komma för att undervisa den vuxna delen av gruppen, men det visade sig att hon inte kom som hon lovade, varför Mamanwa slutade att lita på henne. De behövde försörja sig, och kunde således inte sitta hela dagar och vänta på någon som uteblev medan de var i behov att samla mat för dagen.

Mamanwa bad Jovelyn på nytt, vid ett möte på stammens samlingsplats, att hon skulle ta över ansvaret för att de skulle få sin utbildning tillgodosedd.

Eftersom Jovelyns syster Juralyn nu fanns på plats, och har utbildning att agera som lärare, fick Thor Klaveness i uppdrag att tala med kommunens representanter. Både kommunens sociala enhet, MSWD, och byrådets ordförande var mycket positiva till att FTMS skulle kunna ta över ansvaret från skolverket, varför detta beviljades.

Det är viktigt att poängtera att ett övertagande från skolverket inte avser att skolverket och dess utbildningsprogram utelämnas, men att det avser förtroenderollen för utbildningens utförande med stammen. D.v.s. att FTMS och Juralyn ser över förutsättningarna och i samarbete med rektorn för grundskolan gör upp en kursplan där de unga i Mamanwa kan förberedas för vidare studier i grundskolan, och de vuxna få elementär baskunskap i att läsa och skriva. Thor har tagit kontakt med NCIPs regionala kontor i Butuan City och samtalat med den regionala direktören hur FTMS och FTMW kan skapa förutsättningar tillsammans med NCIP och DepEd i arbetet med att öka kunskapen hos stamfolk och fattiga.

Det har p.g.a. tidigare under 2008 rapporterad rasdiskriminering i Adlays grundskola varit svårt att etablera ett nytt förtroende och engagemang från Mamanwas sida att delta i grundskoleutbildningen, men att de inte deltar är inte endast p.g.a. detta utan också med hänseende till stammens svårighet till att försörja sig. Detta eftersom de är av generationer vana nomadfolk och nu då de bosatt sig permanent finns det inte tillräcklig kunskap för att skapa varaktig försörjning inom närområdet i samarbete med lokala myndigheter och NCIP. Därför är det viktigt att rapporter om felaktigheter och rena övergrepp i rättssak kommer NCIPs regionala huvudkontor i Butuan City tillhanda så snart de inträffar, så att dessa kan åtgärdas och möjligheter ges till de drabbade att komma vidare i livet. Dessa rapporter är också viktiga för de lokala myndigheter som har ansvar, eftersom de behöver internutbilda och se över sina rutiner.

Detta är något som Thor och Jovelyn delat upp sina insatser kring.

Jovelyn har tagit ansvaret för att utbildning och försörjning lokalt i Adlay fungerar medan Thor har uppdraget att skapa förutsättningar för stammen att leva med ortsbefolkningen, men även att skapa en handel med egna varor, t.o.m. skapa nya produkter. Detta omfattar i mångt och mycket att sätta sig in de lagar och förordningar som finns för stamfolken. Detta avser inte bara lagar inom landet för alla, utan även de särskilda lagarna för stamfolken, den s.k. IPRA-lagen.

POLITIK och SJUKVÅRD

Thor har arbetat med att skapa ett nätverk av läkare och sjukvårdskunniga. På så sätt har han kunnat följa med patienter till behandlingar på sjukhus. Detta har skapat förtroende från läkare som annars inte träffar Mamanwa normalt. Ett förtroende har börjat byggas som innebär att kvinnor, som normalt har ansvaret för familjen, vet var de kan vända sig för att få hjälp med sina barn och inför förlossning. Även männen lär sig var de kan gå för att lägga om sår och få skador omsedda.

Thor har även lärt sig den politiska infrastrukturen, som innebär att veta i vilken ordning beslut tas i Filippinerna. Det är inte alltid så lätt för enskilda att få hjälp eftersom inte alla, ens i politiska, kommunala eller regionala ställningar vet i vilken grad de kan ge hjälp eller hur det skulle kunna gå till. Genom att i olika projekt samverka olika instanser från privata företag till regeringsorgan, har man tillsammans utvecklat fler färdigheter som underlättar samexistensen. Sammantaget har detta fått mycket av det våld som förut existerat minskats till de element som fortfarande vill tjäna pengar genom otillbörliga, d.v.s. olagliga metoder.

FRAMTIDA UTVECKLING

Thor ser dock att möjligheten att inleda ett samarbete mellan de fyra provinsernas regionala organ och NCIP har uppnåtts, och avser att under sitt nästa besök i Filippinerna avsätta tid med guvernörer och distriktschefer för att utarbeta program som är tydliga för de kommunala instanserna. På så sätt räknar vi med att sudda ut alla eventuella kvarvarande oklarheter kring stammarnas rätt till vård och utbildning, detta som en rättighet genom sitt, av börden, Filippinska medborgarskap.

I november 2011 startade FTMS upp utbildning i Adlay för vuxna inom Mamanwa. Utbildningen sker varje måndag och är en heldag om 8 timmar. Utbildningen är både traditionellt skolarbete där både unga och vuxna deltar, men också av upplevelsekaraktär, vilket innebär att man besöker olika platser, ser på olika former av jord och skogsbruk samt löser frågor av existentiell karaktär, t.ex. hur man söker ett arbete m.m.

Utbildningen var sagt avsedd för vuxna, och som stödundervisning för barn i grundskolan, till viss del förberedande till densamma. I januari har det vänt på det sättet att istället för att barnen går till grundskolan. går de uteslutande till FTMS kurs på måndagar. Detta är inte tillräckligt för de barn som ska gå i skolan, men FTMS lärare Juralyn arbetar nu med att uppmuntra fortsatt skolgång, samt etablera en bättre förståelse bland grundskolans lärare för hur man bemöter barn från Mamanwa och får dem att känna engagemang.

Mobbning kan fortfarande vara ett problem, men vi arbetar nu med grundläggande insatser för att anpassa grundskoleprogrammet. Eftersom fler grundskolelärare från Carrascal engagerar sig, kan detta vara en injektion till Adlays lärare att ta sig an den nya planen. Vi hoppas på att rektorn och byråden i Adlay ska förstå att stötta sina lärare på rätt sätt, så att diskriminering inte uppstår igen.

Som bilaga till denna rapport ligger Thors e-mail till FTMWs ordförande den 21 januari 2008 då en rapport från FTMW visade på rasdiskriminering. Tyvärr ödelade korruption inom organisationen fortsatt förtroende för involverade parter (som tidigare nämnts), och förtroende som byggdes upp till en annan besökare från Norge med enorm besvikelse till följd när detta inte efterföljdes fick till följd att skolarbetet i princip upphörde för alla de nio barnen vi engagerat tidigare.

Just nu återstår endast två barn, men en ny generation sjuåringar är på väg och det ligger nu i allas intresse att dessa får komma till skolan utan att uppleva föregående problem.

För Jovelyns projekt CHP4051:

Thor & Jovelyn Klaveness